onsdag 29 april 2015

Framtida biodlare


På städdagen i höstas frågade Victor Strömberg om det fanns intresse för att gå en biodlarkurs, för att senare sätta upp några kupor i viken. Vi var några stycken som nappade på det, och i helgen gick vi en kurs ute på Velamsunds gård i Nacka. Vi var totalt 15 personer och från Östervik var det Victor och Rosie Strömberg, Rikard Unelius, Kerstin Nyström och jag Maria.




Kursledarna Göran Frick och Per Thunman, entusiastiska biodlare från Wermdö Skeppslags Biodlarförening.

Dag ett var det mycket teoretiskt och en del praktiskt. Nedan smälter vi fast vaxplattor på ramar.








Dag två var det dags för ett besök vid kuporna. I jättesöta väldig käcka biodlarhattar tog vi en promenad till bigården i det fina vädret. Det var full aktivitet i kuporna och jag måste nog erkänna att jag inte kände mig helt bekväm bland allt surrande. Men vi fick veta att det här var väldigt snälla bin.









Nedan ser vi Per bli stungen av ett bi, men han var hur lugn som helst och viftade försiktigt bort biet och pillade sedan han bort gadden som satt kvar.








På bilden till vänster ovan med en vit prick i nacken sitter drottningen, som efter att hon blivit lokaliserad plockas ut och blir vingklippt.


En välanvänd rökpust med mycket patina. Används för att lugna bina innan man går in i kupan.



Full aktivitet vid flustret.








Det var en mycket givande, intressant och rolig helg. Men jag känner mig inte riktigt redo att skaffa mig en egen kupa nu till den här säsongen. Ska försöka vara behjälplig hos Rosie och Victor och se och lära mig mer så kanske jag gör ett försöka nästa år.

För övrigt kan jag varmt rekommendera ett besök på Velamsunds Gård.












onsdag 22 april 2015

Ny båt i viken

Vet inte riktigt vad som hände. Vi hade funderingar på en båt av typ styrpulpet som komplement till storbåten. Men efter påsk kom Roger hem och berättade att han och min bror köpt en snipa i trä i stället. 


Hon sjösattes i lördags, det var inte helt plättlätt eftersom hon väger betydligt mycket mer än en plastbåt. Hon ville inte släppa taget om trailern.






Till slut fanns det inget annat än att kliva ur skorna och ge sig ut i vattnet. Det var inte många grader i vattnet och det krävdes några försök innan hon kom loss. Men till slut låg hon där och flöt så fint.



Som alla gamla träbåtar som stått torrt under vintern, tog hon in ganska mycket vatten när hon kom i. Men det avtog mer och mer ju fler timmar som gick.  Först hade vi en lånad rejäl länspump som fick jobba, men nu räcker det med båtens egna pump.


Fick även i y-bommarna och badstegen så nu kan sommaren komma, och den längtar jag till. Ser verkligen fram emot att puttra runt med en fikakorg i fint väder, (om jag nu får följa med, jag som inte var så positiv till det hela från början).




lördag 14 mars 2015

Wilma springer i hundhimlen nu



I februari fyllde vår Wilma 15 år. Hon var av rasen Shetland sheepdog, även kallad Sheltie. En Sheltie är en vallhund som vill hålla ihop sin flock, det vill säga familjen. Om någon av oss gick till brevlådan och resten av familjen gick ner till sjön, blev det väldigt jobbigt, jättesvårt att hålla hop flocken. På äldre dar blev hon lite egensinnig av sig och drog gärna iväg på egna promenader, brydde sig inte alls om flocken. Eftersom hon sen några år tillbaka var i stort sett döv gick det ju inte att ropa hem henne, hon kom tillbaka när det passade henne.

Strax innan jul upptäckte vi att hon inte mådde riktigt bra. Hon hostade och kräktes och det visade sig så småningom vara hjärtat som krånglade. Hon fick börja äta medicin och det blev tillfälligt lite bättre, men ganska snart var det likadant igen. Medicindosen ökades, men till slut gick det inte längre. Så i måndags lät vi henne somna in hos veterinären.

15 år är ett ganska långt liv för en hund, och en långt tid för vår familj också. Det kommer bli mycket tomt och tyst här hemma nu.