Jag vill önska er alla GOD JUL & GOTT NYTT 2015

Båttur till Artipelag

Idag tog vi en tur till Artipelag med vår båt. Vi åkte längs Hölö, via Malma, Kolström förbi Ingarös söta lilla kyrka. 

 Framme vi Artipelag fanns det gott om bra platser att lägga till vid.

 Har man inte egen båt kan man ta den här från Nybrokajen.

Även denna dag såg jag orm. En hyfsat rejäl svart snok som låg på stenarna vid strandkanten och solade.

Några statyer i skogen utanför stället. Vi åt en mycket god skärgårdsbuffé som jag varmt kan rekommendera.

Tillbakavägen tog vi Strömma kanal. En fin och trevlig båttur som tar lite tid eftersom det är mycket hastighetsbegränsningar, men det finns mycket att titta på längs vägen.

Långt bort i horisonten sett från viken såg vi den här märkliga båten. Såg senare i tidningen att det är världens största segelfartyg som tidigare under dagen gästat Skeppsbron i Stockholm.

Sol, värme och säl

Vilken makalöst fin sommar vi har haft i år. Sol och värme i stort sett varje dag. Fast det kan bli lite för mycket av det goda kan jag tycka, 30 grader är för varmt för mig.

Den lilla lilla vind som varit har blåst in i viken, vilket gjort att en massa sjögräsgoja, alger och annan sörja drivit in. Det, plus att det just nu är väldigt lågt vatten, gör att det längst in i viken är ganska äckligt. Men efter förra veckans regn och åskskur med tillhörande blåst, blev det lite bättre.

Men trots att det kanske har varit lite läbbigt i vattnet har det de senaste veckorna varit fullt med folk i viken. Det har badats, seglats, plaskat, åkts snurrebåt, solats och bryggseglats. Det har varit mer liv här än på många år, och det är jättekul tycker jag. Hela viken har levt upp.

I dag tog vi en tur ut med båten, när vi passerat Långholmens fyr såg jag för första gången i mitt liv säl. Den tittade upp så pass länge att alla i båten hann se den och jag hade tack och lov kameran framme. Den tittade sig runt en stund och dök sen ner. Vi väntade ett bra tag på att den skulle titta upp igen, men var till slut tvungna att ge upp.

Inte bara vi människor som gillar att bada just nu

Den här snoken kom simmande vid bryggan nu på eftermiddagen. Jag vet att den är helt ofarlig för oss människor, men jag var i alla fall ganska glad att jag stod på bryggan och inte låg i och simmade. 

Svarthakedopping och lite andra fåglar

Vi har varit ute med båten några dagar. På Söderö utanför Långviksskär såg vi en Svarthakedopping-familj. Jag har aldrig sett någon tidigare och den är inte alldeles vanlig har jag förstått. Två vuxna och fyra ungar som åkte på dom vuxnas rygg. Väldigt små och söta och otroligt snabba under vattnet.

Fakta om svarthakedopping från nrm.se

En ganska liten dopping med svart huvud och utstående, smalt solfjäderformade gulorangea örontofsar som utgår från det insensivt röda ögat. Ryggen är svart medan resten av kroppen är brunröd. Som häckfågel finns den över hela östra Sverige, i södra delen finns den ganska längt västerut, norrut även lokalt i inlandet. Den föredrar småsjöar, viltvatten och tjärnar men även skyddade skärgårdsvikar med rik vassvegetation. Uppskattningsvis finns det 1 200 par i landet.

Flyttar mot sydväst från augusti till oktober mot vinterkvarteren i Västeuropa. De återvänder under april - maj.

Padda på altanen

Vi fick besök av en padda på altanen, en Bufo bufo. Tyvärr var jag själv inte hemma när hon kom, men hon fastnade på bild i alla fall. Jag säger hon för det tror jag att det är. 

Fakta Vanlig padda Bufo Bufo - Naturhistoriska riksmuseet
Utseende 

Paddan är ett robust och satt groddjur, inte lika slank som grodorna. Huden är tjock och vårtig. Färgen är brunaktig men varierar i ljust och mörkt. Honan blir 123 mm lång, hanen bara 78 mm.

Förekomst
Paddan förekommer i större delen av Sverige, med undantag för fjällen. Den föredrar inte någon speciell terrängtyp. Vad den däremot behöver, är fuktiga gömställen under dagen, såsom under stenar, rötter, omkullfallna träd, tuvor, buskar, eller i lövhögar. Det är därför vi ofta hittar den i våra trädgårdar och parker.

 
Enstöring
Paddan är solitär. Den är ett skymnings- och nattdjur med gott mörkerseende, och patrullerar ett litet revir. Den är också stationär, man kan återfinna den på samma ställe i veckor eller månadsvis.

Paddan kan klättra och intar stundtals dagplatser högt upp, på murar och i häckar. Vid regn eller fuktigt väder, blir de även aktiva på dagen och kan jaga daggmaskar.

De övervintrar på frostfritt djup, från september-oktober till april-maj. Flera paddor kan övervintra på samma ställe, ibland i sällskap av kopparödla och huggorm.

Fridlyst
Den vanliga paddan, liksom alla våra paddor, grodor, ödlor och ormar är fridlysta i hela landet.

Jakt och föda
Paddornas begränsade jaktrevir gör att de mest sitter och väntar på att smådjur skall passera förbi, exempelvis ditlockade av en trädgårdslyktas sken, eller en ljus berghäll i månens sken.

De är nyttodjur i våra trädgårdar, då de äter insekter, deras larver, spindlar, sniglar, daggmaskar, små kräl- och groddjur, även möss tas av större paddor.

Reproduktion
Direkt efter övervintringen från april till juni, när vårvärmen har kommit, beger sig paddorna till sina lekvatten, samma vatten som de en gång själva föddes i. Vandringen kan pågå mellan ett och tio dygn, och sker nattetid. Sträckan kan uppgå till drygt 2 km.

Som lekvatten duger det mesta, såsom vegetationsrika sjövikar, mindre gölar, dammar, hällkar, havsvikar med låg salthalt (Bottniska viken) och brackvattensamlingar. Paddorna använder, till skillnad från grodorna, den djupare delen av lekvattnet. Vattentemperaturen måste nå 8° C för att leken skall komma i gång. 

Sjunger högt
Hanarnas sång hörs ljudligt och påminner litet om ejderns kluckande läte. Hanen eller ofta flera hanar klamrar sig fast (amplexus) om en hona. De har yttre befruktning, det vill säga honan lägger äggen och hanen sprider sina spermier över äggen och befruktar dessa. Paddornas rom läggs i två gelésträngar (till skillnad från grodornas som läggs i klumpar), som kan bli 3-6 meter långa och kan innehålla 2000-4000 ägg. Äggen är 1,5 -2,0 mm i diameter.

Utveckling
Efter 8-12 dygn som ägg, kläcks den lilla larven (paddynglet) som är 2-6 mm lång. Efter circa 8-12 veckor är den 26-35 mm lång. Som föda äter larven mikroorganismer, bakterier och alger. Äldre larver kan gnaga på döda djur.

Så metamorfoserar den, övergår från en vattenlevande larv till en landlevande liten padda. Den nybildade paddan är 8-15 mm lång och svart. Den är till skillnad mot den vuxna paddan, dagaktiv och man kan vid tiden efter metamorfosen se dessa unga paddor i stort antal vandrande upp från lekvattnen på väg att sprida sig i omgivningen.

Mot slutet av första sommaren, strax innan övervintringen är paddan 20-22 mm lång. Nästa sommar har den blivit 40 mm lång. Hanarna blir könsmogna vid 3-4 års ålder, honorna 5-6 år. Den maximala livslängden på en padda är 40 år.

Försvar, fiender och hot
Larverna har giftigt hudsekret som kan skydda dem mot att ätas av fisk och kräftor. Förutom en mängd små giftkörtlar i huden på ryggen så har den gott skydd av ett par stora körtlar i nacken.

Trots dessa giftkörtlar så är räv, hund, grävling, kråka, skata och snok naturliga fiender till paddan, som stundtals själv kan ta en och annan padda, dock mest ungpaddor. När djur äter upp vuxna paddor är det endast inälvor och köttet som tas sedan skinnet tagits av.

Parasiter
Spyflugorna Lucilia bufonivora och L. sylvarum parasiterar på paddor. Flughonan lägger ägg på paddans bakdel, rygg eller lår. När larverna kläckts vandrar de längs ryggen fram till ögat eller näsöppningen där de kryper in. Sedan förtär de huvudets mjuka delar, men lämnar hjärnskålen och huden orörda. Paddan dör efter 2-3 dygn då larverna har förstört livsviktiga organ.

Människans hot
Omfattande skogsdikning och bortagande av lekvatten är hot mot arten. Hinder på vägen till och från lekvattnen stör också, på en bilväg om våren kan mängder av paddor dödas. Här är tunnlar under vägen en god lösning. Lokala populationer går under om ett lekvattnen försvinner.

Namnförklaring
Det svenska ordet padda härstammar från fornsvenskans padda, som har gemensamt ursprung med et germanska språket, och troligtvis av ljudmålande ursprung. Ordet är känt hos oss sedan före 1520.

Det vetenskapliga namnet bufo kommer från latinets ord för padda i poetisk betydelse.
Systematik:

Rike: Animalia (djur)
Stam: Vertebrat (ryggsträngsdjur)
Klass: Amphibia (groddjur eller amfibier)
Ordning: Anura (stjärtlösa groddjur)
Familj: Bufonidae (paddor)
Släkten: Bufo (padda)
Systematik

Ekorre

Satt i bilen när jag såg en liten ekorre komma skuttande längs vägen med någonting i munnen. Den stannade till precis brevid bilen och då såg jag att det var en liten ekorrunge som den bar på. Den tog sen ett skutt upp på en staketstolpe, klättrade upp och satt alldeles stilla en stund innan den hoppade ner och fortsatte vägen fram.

PALS på Bullandö

Nu på onsdag 2 juli är det dags för PALS, Per-Arne Lindholm med vänner att spela på Bullandö krog. Dom startar vid 19 och håller på till 22. Missar ni den här kvällen spelar dom även onsdagen den 13 augusti samma tid. Det kommer bjudas på allt från visor av bland annat Taube till Jazz. Välkomna!