söndag 6 oktober 2013

Flaggor istället för SMS


Återigen ett inlägg skrivet av Per Göthlin, det är en något modifierad text från tidningen Segling 2013. Alla bilder är tagna av Per förutom ovanstående på Pers vimplar som jag tagit under sommaren 2013

Signalflaggor är inne just nu. Dessvärre verkar de mest hamna på lakan och kuddar, placerade i Long Island-stylade hem. Men signalflaggorna kan användas till annat, tycker Per Göthlin.


Många undrar varför jag ibland hissar en och annan signalflagg. Javisst är det löjligt. Det finns ju sms, mobiltelefon och twitter? Men jag tycker flaggorna är grafiskt snygga när de vajar i vinden, och så kan man ju sända lite halvhemliga meddelanden, som inte alla förstår.



Dagens kappseglingsbåtar är superavancerade, deras instrument är av typ rymdraket, men när det skall seglas på kapp används fortfarande signalflaggor från slutet av 1700-talet! Som här när Volvo Ocean-båtarna forsade in på Stockholms Ström. 

Fast det finns faktiskt tillfällen än i dag där de fyller en viktig funktion:
Seglar man på kapp är det flaggsignaler som fortfarande gäller! I många fall kan den specifika kappseglingssignalen härledas till den ursprungliga flaggsignalen man använde till sjöss på 1800-talet. Till exempel hissas X-flaggen (vit med blått kors) på startfartyget för att signalera tjuvstart och visas tills alla tjuvstartande båtar är helt på startsidan av startlinjen. På vanligt flaggspråk betyder den: ”Hejda din avsikt, och ge akt på min signal”. P-flaggen (den kända Blue Peter, vit ruta på blå botten) är förberedelsesignal och hissas 5 minuter före start. På flaggspråk betyder den: ”Alla personer måste bege sig ombord, båten avgår”.

Dynamit ombord
Protestflaggan, codeflagga B (helröd), som hissas när motståndaren inte följt väjningsreglerna och kolliderat, betyder i vanlig sjöfart: ”Jag har farlig last ombord” (sprängämnen, tex). Och visst kan det stämma ‑ de flesta som sätter protestflagg kokar av ilska.

Signalsystemet
Hur ser då det internationella signalsystemet ut, det som skapades i mitten på 1800-talet av den engelske kapten Frederick Marryat. Den svenska översättningen utkom 1872.
Det består förstås av bokstavsflaggor (A, B, C, osv) och sifferflaggor (1, 2, 3, osv). För att upprepa en bokstav använder man s.k. Likhetstecken (man har ju bara en uppsättning bokstäver i ett flaggset).
På nätet eller i boken International Code of Signals finns många roliga signaler att läsa om. En del kan du som nöjesseglare hissa utan att vilseleda den professionella sjöfarten.

Detaljerade signaler
Flaggorna kan hissas en och en, eller i par om två eller tre. Men se upp! En ensam W-flagg betyder ”Jag behöver läkarhjälp” och U-flaggan betyder ”Fara föröver”. Men hissas de under varandra betyder det något mycket trevligare: ”Jag önskar er en angenäm resa”. Kan hissas när grannbåten seglar ut ur hamnen.
Slående är hur många och detaljrika signaler det finns. (ca 1800 olika meddelanden går att skicka med flaggorna).
Detaljrikast är de medicinska signalerna som avhandlar mängder med åkommor och hur de botas. Allt från flaggorna M-I-T som betyder ”Patienten har ihållande hicka” till M-T-F-2-5, ”Ge en matsked Linctus Scillae Opiatus”, (hostmedicin).

Flagg vid baksmälla
Vill man, kan man ju använda flaggorna, i lite andra sammanhang. T.ex kan man ju hissa flagga D om man inte vill bli störd i morgonväkten efter en sen kräftskiva (D betyder på sjömansspråk: ”Håll undan för mig, jag manövrerar med svårighet”. Eller flagga L+S ”baren är farlig” (bar på sjömansspråk, är egentligen en uppbyggd tunnel på botten i en hamn, ungefär som den som just sänkts ner mellan Södermalm och Gamla stan).

Så bokstaveras flaggorna
Bokstavsflaggorna och siffervimplar har egna namn, för att göra dem extra tydliga.
Att bokstäverna A, B, C heter Alfa, Bravo och Charlie vet kanske de flesta, men en del andra bokstävers namn är mer okända och mer udda.
F bokstaveras med ordet Foxtrot, G med Golf, H med Hotel, J blir Juliett, R blir Romeo (fontetisk skrift finns också med för säkerhets skull, i detta fall skrivs det som (RÅ MEÅ), T blir Tango (TANG GÅ) W blir Whiskey (OISS KI), och Y blir Yankee (JAN KI).
Ibland undrar man hur de tillkommit. Kanske valde man tango, foxtrot, Romeo, whiskey, uniform, yankee, Juliet, för att de är så förknippade med sjömanslivet. I alla fall om man får tro Jungman Jansson och Fritiof Andersson.
Siffrorna bokstaveras också lite kul. 5 heter, pantafive, 6, soxisix och 7, setteseven.


Båten skall ha en egen flagg
De flesta båtar har förstås klubbstanderten hissade under styrbords spridare, men en riktig snitsig båt har även en egen flagg ‑ en vad engelsmännen kallar House Flag.
Husflaggan, eller igenkänningsstanderten, är en gammal tradition (den första användes 1771 i Liverpool av Lloyd´s försäkringsbolag) men väl värd att ta upp igen. Du kan designa den lite som du vill. Inspiration kan hämtas från våra båtklubbars gamla årsböcker.
En modern variant av husflagg brukar dagens havskappseglare hissa på för eller akterstaget när de inte seglar. De är stora och reklamiga och inte så stilfulla.



Ett snyggt mönster visade att båten hette Salta Marina och ägdes av Tore Wretman, kock och krögare (Operakällaren, Riche).


Ett par igenkänningsflaggor ur KSSS:s årsbok 1954. Man väljer sin egen design.


En flagg för Lennart Sundin
För att inte förväxlas med kreti och pleti i klubben, seglar många ordförande, vice ordförande och hedersordförande omkring med en speciell flagg i riggen. Vimpeln påminner om klubbstanderten, men kan ha små stjärnor i flaggan. Vår president, Lennart Sundin, borde väl föräras en sådan flagg, tycker jag.


Flaggan som skiljer agnarna från vetet. Bilden ovan visar ordförandeflaggan i KSSS. Vanliga medlemmar får hålla till godo med den trekantiga vimpeln.


Picko Troberg är en av de som gillar de gamla signalflaggorna. Här i en annons för en gammal Flytande Båtmässa. Observera att 4:e flaggen (Å)och 7:e (Ä) flaggen uppifrån i högra lodräta raden inte finns i det internationella flaggsystemet.


När kungen besöker Österviken
Stor flaggning eller flaggning över topp, används vid ståtliga tillfällen. Här har vi ett sådant. Stor fest i Stockholms City när Volvo Ocean-seglarna gick i mål på Strömmen.


Signalflaggorna var förr lika poppis som Smartphonen idag!
Stor flaggning, eller som engelsmännen säger, dressing ship, klä upp båten, innebär att hela signalstället knyts ihop i en viss ordning från för, över masttoppen och ner till akterspegeln.
Stor flaggning eller flaggning över topp, används vid högtidliga tillfällen som nationella högtider, Estelles födelsedag, eller vid kungliga besök i Österviken.
Hela signalstället kan också hissas när någon i besättningen gifter sig eller vid lokala festivaler och jubiléer.
OBS. Flaggspel är inte lika med Stor flaggning. Flaggspel är den lilla stång (eller käpp) i aktern som nationsflaggen hissas på.


När Maria Hellefors inte vill bli störd
Här är några kuriösa flaggor att använda sig av när man inte vill bli störd:
En rektangulär blå flagg hissad under styrbords vantspridare, signalerar: ”Ägaren är inte ombord”
Blå flagg med diagonalt vitt streck:”Gäster är ombord men inte ägaren”.
Vit rektangulär flagg under styrbords spridare: ”Ägaren dinerar”.
Röd vimpel under babords spridare: ”Besättningen äter”.
Vit och röd: ”Hela familjen äter”.

Därför är det bra att lära sig signalflaggorna.
Jag hade just seglat in i Österviken efter Östervikens Jolle Klubbs SM-seglingar i Mothjolle på Nämdöfjärden 1964. Plötsligt hissas en serie signalflaggor på den stiliga Nefertiti ute på Österviks redd och strax därpå seglar en massa jollar mot den vackra yawlen.
Några timmar senare seglar samma jollar hemåt med kurser som man nog får kalla vingliga. Jag insåg: Vill du inte missa en After Sail-träff – lär dig signalflaggorna!
Nefertiti (efter den vackra egyptiska drottningen) höll stilen – struntade i sms och mobiltelefon ‑ ett par vackra signalflaggor vajandes i eftermiddagsvinden - var mer stilmässigt och funkade väl så bra! De införstådda fattade ju meddelandet: flagga L (”upphör genast med vad du håller på med och bege dig till mig”) samt V+R+1 (”Issituationen har förbättrats”, dvs vi har gott om isklirr i vermouthglasen)












lördag 14 september 2013

Höststädning 2013

Årets höststädning bjöd på sommarväder. Vet inte hur varmt det var i luften, men det var väldigt varmt och i vattnet fick jag höra att det var 18 grader.Vägarna är jättefina eftersom dom nyligen grusats och saltats så några potthål att fylla igen fanns inte. 








Midsommarstången togs ner och kläddes av, sittmöblerna på midsommarängen stuvades undan för vintern. Det krattades och vassen i strandkanten liades och längs vägarna togs det bort lite nedhängande grenar.







Några av oss tog en tur till stranden vid Nämdöfjärd för att rensa bort skräp som någon dumpat vid sidan av stigen där. Det var bland annat glasflaskor, plastförpackningar, rostiga gamla färgburkar, glödlampor och en del annat som inte ska finnas i naturen..





Söder om Storö vid Nämdöfjärd ligger sen några dagar den här båten. Många har nog trott att den står på. Men den ingår i en stor övning som Försvarsmakten har. Nedanstående text är hämtad från Försvarsmaktens hemsida. 


Northern Coasts 2013

Northern Coasts, NOCO 2013, är en marin multinationell övning där Nato- och EU-länder bjuds in att delta. Övningen genomförs mellan den 6-19 september i södra och mellersta Östersjön. Totalt deltar ett 35-tal fartyg, 10 helikoptrar och fler än 2500 soldater och sjömän från 14 olika nationer.NOCO har genomförts varje år sedan 2007 och har letts av den tyska marinchefen. I år är första gången som Sverige är värd för övningen. Sverige har dessutom, under Sjöstridsskolans ledning, planerat hela årets övning.NOCO är en övning där stridsteknik och taktik är i fokus. Den är inriktad mot mindre fartygsenheter. Målsättningen är att öva dessa i samverkan inom en sammansatt, multinationell stridsgrupp vid ett fingerat krisscenario och i en miljö bestående av de trånga och grunda vatten som utgörs av Östersjöns kuster.











Som vanligt efter utfört arbete bjöds det på varmkorv, dricka, kaffe och kaka. Ett stort tack till Jesper Taube som i år bjöd på korven med tillbehör.






onsdag 21 augusti 2013

Båtutflykt

Idag tog mamma och pappa med sig mig och Roger ut på en liten båttur i deras lilla fina Saga 20. Vi puttrade över Kanholmsfjärden mot Djurö och tog oss in i viken där Djuröbadens pensionat låg förr. Den fina byggnaden revs en februaridag 2009, tyvärr. Finns en artikel i NVP om det här.

Där inne lade vi oss på svaj och åt lunch. Hela viken kokade av löjor. Pappa berättade att så var det i Östervik också när han var barn. Då lade hans pappa Arnold Lindholm ett nät från sterbhusbryggan tvärs över viken och så fick barnen springa från stranden och driva löjorna mot nätet. Sen agnade man med dom när det metades.





Här framför det röda huset låg Djuröbadens pensionat. Roger och jag hade vår bröllopsfest här 1986. Riktigt sorgligt att se att huset är rivet och att alla bryggor bara får förfalla.





Kyrkogårdsudd som den ser ut nu utan radiomasterna.


När vi hade startat vår hemfärd och just kommit ut på fjärden upptäckte pappa att motorn var alldeles för varm, och för första gången fick han ringa SSRS, Svenska Sjöräddningssällskapet. Efter en knapp halvtimme kom dom från Möja och bogserade hem oss till viken. En fantastisk service, ett medlemsskap kostar 700:- per år, 500:- för ungdomar och pensionärer. Alla båtägare borde vara medlemmar.