Wilma springer i hundhimlen nu

I februari fyllde vår Wilma 15 år. Hon var av rasen Shetland sheepdog, även kallad Sheltie. En Sheltie är en vallhund som vill hålla ihop sin flock, det vill säga familjen. Om någon av oss gick till brevlådan och resten av familjen gick ner till sjön, blev det väldigt jobbigt, jättesvårt att hålla hop flocken. På äldre dar blev hon lite egensinnig av sig och drog gärna iväg på egna promenader, brydde sig inte alls om flocken. Eftersom hon sen några år tillbaka var i stort sett döv gick det ju inte att ropa hem henne, hon kom tillbaka när det passade henne.

Strax innan jul upptäckte vi att hon inte mådde riktigt bra. Hon hostade och kräktes och det visade sig så småningom vara hjärtat som krånglade. Hon fick börja äta medicin och det blev tillfälligt lite bättre, men ganska snart var det likadant igen. Medicindosen ökades, men till slut gick det inte längre. Så i måndags lät vi henne somna in hos veterinären.

15 år är ett ganska långt liv för en hund, och en långt tid för vår familj också. Det kommer bli mycket tomt och tyst här hemma nu.